MrWIB

Dag 7, 12/6 Bukarest Efter en erbarmlig natt med lite för mycket musik så vakande vi och kom iväg förvånansvärt snabbt, redan vid 08tiden rullade vi iväg mot Bukarest. Dagen hade ett mål, det var att köra Transfăgărășan innan vi kom till Bukarest. Vi styrde kosan dit GPSen visade oss, inte den långa vägen utan den lite kortare … Vägen började bra med asfalt som ganska snart blev till grusväg. När vi skumpade fram genom vattenpölarna i lagom fart kändes det riktigt bra, så här skall man ta sig fram, i lagom fart genom vacker natur. Blev lite konfunderad när grusvägen övergick till Vägen bara slutade och ersattes av äng. Men det var ju ganska tydligt att någon kört där innan oss, och GPSen visade att jodå, vägen gick där hjulspåren genom ängen fortsatte. I denna högersväng övergick ängen till mer ”skogsväg”, så dags att släppa ut lite luft, till ca 2Bar. Vägen blev snabbt riktigt geggig, med några passager jag var lite orolig för. Men I trust in my car Då och då var det bra väg Ut på fält igen Det hade regnat ganska mycket i några dagar, så det var lerigt och blött överallt Boskapen styrdes av denna trevlige herren Jag frågade om vägen gick här och om det var OK att köra (eftersom det inte var någon väg ?), har ingen aning om vad han förstod, men han gav tummen upp och vi fortsatte. Det var ganska många sådana här väg val, med en höger/väntser fördelning som sedan gick ihop längre fram. Jag antar att det var för att den ena eller andra sidan var sämre att köra på så de körde upp en ny väg. Som icke local är det ju sjukt svårt att veta ☺️ men vi gick lite spanar-ronder och körde bäst vi kunde. Att notera är att hjulen redan har ganska mycket lera på sig. In action foto När jag sitter och rattar som bäst och försöker undvika hjulspår, så svär jag väl lite när vi ändå glider ner i ett djupt härligt hjulspår. Äldste sonen undrar varför man skall undvika att köra i hjulspåren, det verkar ju enklare att köra där … Jag muttrar något eftersom jag har fullt upp med att köra bilen för tillfället. Vägen blir sämre och sämre, dvs mer och mer lera och svårare och svårare att hålla bilen där jag vill ha den. Så blir det ytterligare ett höger/vänster vägval. Höger, ner i vad som verkar vara ett ”dike” i skogen, dvs med ännu mera lera eller vänster upp för en backe, utan lera … Till höger går vägen enligt GPSen, men vänster ser sjukt mycket mer lockande ut. Efter några sekunders betänketid, svänger jag vänster. Kanske på grund av lyckan att slippa köra mer lera (för tillfället iaf) så kör jag upp i backen i kanske lite för hög hastighet, noterar bara de jättedjupa hjulspåren innan bilen glider ner … Aj aj aj. Nu blir det någon timmes sjukt noggrann genomgång varför man inte skall köra ner i hjulspåren. Vägen är gräsbevuxen lera. Till vänstern en vägg av träd och annat, till höger en ravin på onödigt många meter. Till höger står även ganska mycket träd. Bilen körs fram och tillbaka, fast. Svänger hit och dit, fast. Vägen bara rasar när man försöker svänga upp. Diffspärr bak, hjälper inte ett skit. Drar ner däcken till 18psi, lite risky tror jag, men extrema situationer ger upphov till extrema handlingar Vet inte hur länge vi håller på, känns som en evighet. När vi winchar, fastsatt i träden till höger, så glider bara bilen i spåren, ingen tendens alls till att vilja komma upp. Då kommer min kloka fru på att: testa att wincha bilen sidledes, alltså dra tills bilen börjar dra sig mot träden på höger sidan. Sagt och gjort, vi drar bilen sidledes och vips är iaf framhjulen upp på ”fast mark”. Har fått en blackout om hur vi gjorde efter det för att få upp bakhjulen, men mycket körande fram och tillbaka och några misslyckade försök senare så stod bilen så äntligen ”uppe på” hjulspåren. Extremt långsamt och med frun som anvisare så kördes bilen upp för backen och kom fram till ännu en äng. Nu var det ju så klurigt att vägen vi skulle köra på, gick många hundra meter bortanför där vi var och som en extra bonus försvann nu även spåren i det höga gräset. Where to next … Vi gjorde det enda vi kunde och gick och spanade framåt, aj aj aj taggtrådsstaket. Men vända om och ta vägen genom skogen, skulle inte tro det, iaf inte innan alla andra utvägar hade strukits. Så vi tar och kör bilen längs med staketet mot där vi tror att den andra vägen ungefär borde ta vägen. Och, heureka!! Den som söker den skall finna! En snabb spaning till fots nerför kullen, där det stod en annan ko-herde gjorde klart att jodå, vi var på rätt väg och det var bara att köra ner. Inte bara bara, men det gick Efter att ha passerat genom en bondgård med lite grindar så var vi äntligen ute på riktigt väg igen! Den känslan! Alltid när vi kör igenom byar och vi möter folk så brukar jag alltid vinka, det är viktigt att vara trevlig i främmande land. I bästa fall får man en vink och ett leende tillbaka, men oftast inget alls. Nu när vi körde igenom byarna som följde så hurrade folk … Får mig att tro att vi är de första västerlänningarna någonsin som kommit ut levande från den vägen Sen var det dags för lunch. Vi stannade till på ett ställe som hade haft bröllopsfest dagen innan och när vi kom så droppade de sista gästerna iväg J Den lunchen smakade ljuvligt! Till och med vädergudarna var med oss och solen kom fram Nöjd kille … Fantastisk bil Men där kunde vi tyvärr inte sitta och slappa hela dagen, vi skulle ju köra Transfăgărășan Så lite motvilligt satte vi oss i bilen igen och styrde kosan dit. På vägen var vi tvungna att stanna vid en av alla de affärer som sålde smaklösa trädgårdstomtar, måste vara en rumänsk grej. Sjukt fula! Sen började resan mot nya höjder ^^ Vi hade tur i oturen med vädret, det småregnade, men inget som egentligen störde. Breaking the law!! Vackert landskap För att jag kan Högt upp blev det Mycket snö Inne i denna tunneln stod, extremt oväntat, Gandalf och vrålade och smällde med sin stav: You shall not pass! Den gubben går man inte emot, så det var bara att vända Mot Bukarest bar det Inte lätt att köra rätt i denna rondellen Mycket regn som sagt Eftersom det inte var mycket som gått vår väg (ha ha) denna dagen så bestämde vi oss för att korta ner dagen och ta ett hotell längs vägen. Vi tog det med bäst utsikt, varför inte … Lite som P.S. Många skulle säkert vilja ha lite bilder av winchandes, svärandes och gråtandes människor i skogen, men då är det fokus på att ta sig loss och därifrån, 100%. D.S.

Dag 6 – 11/6, Sighişoara (Greve Draculas födelsestad) Kommer iväg lite halvsent sådär vid 10tiden. Det skall ju njutas av vår ny inhandlade mat från kvällen före. Fick tips av den supertrevliga campingägarinnan om en lite mer ”offroadig” väg som skulle leda till A3, enligt henne den enda motorvägen i Rumänien. Man får alltid vara beredd att väja och stanna för div djur, denna gången var det vovvar som var ute och gick med sina får/getter. Efter en behaglig offroad-väg så var det dags för lunch, denna gång togs filten fram. Efter detta så tror jag aldrig bord och stolar användes mer … Viktbesparingstips Lunchen var något ”grillat” med pasta, ser ni också den röda tråden i mathållningen … Efter denna ljuvliga lunch satte vi åter kurs mot vårat mål, Darculas fördelsestad! Kan det bli mer spännande än så!? När vi körde längs vägen uppenbarade det sig helt plötsligt en jättemarknadsplats med massor av folk. Det får ju inte missas tänkte vi och svängde av. Lite svårt att beskriva det hela, men en enorm loppmarknad kanske är det närmaste. Massvis med kläder och skor, inte två plagg var lika. Förutom sjukt gamla tyska fotbollsträningskläder J Mat kokades i enorma grytor J Faktiskt bara denna soppan, men det såg maffigt ut. Nej, trots många viljor att köpa olika saker (bla kombinerad ficklampa och elpistol ^^) så åkte vi därifrån tomhänta. Kanske lika bra det. Efter detta så satte vi fart mot dagens slutmål igen. Innan vi nått fram till stan, så hördes det där otäcka ljudet igen som vi hört för några dagar sedan i Brno … Skärande otäckt ljud. Felsökning börjar och pågår en stund ända tills frun i baksätet harklar sig och påminner om att jag flippat ut även förra gången jag hade vänt snorkelhuvudet bakåt En otäck déjà vu känsla kommer krypande samtidigt som skammen bränner lite J Med snorkelhuvudet vänt bakåt så hör man luften sugas ner och det är ett riktigt ”otäckt” ljud, har ni snorkel, spring ut med en gång och gör testet Nåväl, jag är nöjd så länge det inte är något fel på bilen, fy-skäms-mössan kan jag bära med lätthet så länge bilen mår bra J Den campingen jag hade sett ut som låg mitt i centrum och hade pool, var helt fuckin värdelös. Precis som ägarinnan på den campingen vi just bott på varnat för … Det hade inte varit vatten i den poolen på flera år! Nåväl, man kan ju inte bryta ihop för det. Det finns ju fler campingar … så vi satte fart mot nästa. Kom fram till en stor restaurang/hotell där det pågick bröllopsfest. Hmmm … kollade kartor och koordinater, vi skulle nog vara på rätt ställe. Hittade en person som kunde någorlunda engelska, jodå vi var på rätt ställe, gå bara in och prata med dem. Sagt och gjort, det visade sig att jo de kunde ta emot oss, men det var bröllopsfest, vill ni bo här då? Inga problem sa vi, vi är öppna för allt J Camp up! Och sen taxi till stan för middag och titta efter vampyrer. Middagen var riktigt bra Hittade inte så många vampyrer Men denna restaurang visade lite kämpaglöd att lura turister, annars var det stendött, lite trist. Bulan fick en ”aj-som-fan” slangbella i brist på Dracula saker att köpa. De borde lära sig lite att locka turister men det var inte en grej att se på eller annat, bara en stor kyrka som var byggd för länge länge sedan, inte 100% intressant. Detta huset såg lite scary ut i solnedgången, thats it! Men vi var lyckliga ändå Sen tog vi taxi tillbaka och åt efterrätt, apfelstrudel! Efter det låg vi vakna i stort sett hela natten och lyssnade på sjukt dålig ”dunka dunka” musik som spelades lite för högt för ointresserade bröllopsgäster. Japp, vi campar inte vid en bröllopsfest igen!

Dag 5 - 10/6, Oradea Nu börjar äventyret! Eller i vilket fall resan mot det okända, första gången vi är i Rumänien och det är ju alltid lite spännande med nya länder. Och även om jag predikar mot fördomar har man ju någon sorts bild av hur man tror att det skall se ut och vara (min var väldigt fel). Don’t you just love breakfast early in the morning! J Vi lättade från Budapest och ställde kosan mot Rumänien. Stannade till i staden Leter Szolnok för lunch Shyrre kebab och korv, i stort sett gratis! Passagen in till Rumänien avklaras utan problem Det tar lite tid att fixa Vignette men inget att orda om. Vägen DN76 är ganska mycket vägarbete, så den bör väl vara fin till nästa gång Vädret är inte på vår sida, utan regnet öser ner. Spelar inte jättemycket roll när man sitter i bilen, men jag tycker bättre om sol J Hittar campen utan problem och slår upp lägret Eftersom regnet inte riktigt vill ge med sig ännu så blir det matlagning under tältet och under markisen dukas det upp för fest! Köttfärssås och spagetti, familjen jublar! Efter middagen slutar regnet och solen sticker tom fram lite granna. Vi bestämmer oss för att ”göra byn” och går ut från campen, ut på huvudgatan i byn. Där möts vi av denna synen … Kossor som kommer traskande på en lång rad. De flesta byborna verkar stå ute och samtala om något. Jag tycker det är så himla fascinerande och roligt med kossor i byn att jag bara fotar Helt plötsligt viker en av korna in genom en av familjernas öppna dörrar, oh shit! Tänker jag, kan bli jobbigt att få ut en bråkig ko från trädgården/huset! Men familjen verkar helt lugna. Sen ser vi hur fler och fler kossor viker av till de olika familjerna. De har helt enkelt kommit hem från betet! Hur coolt är inte det, alla kossorna verkade veta exakt vart de skulle och gick in i rätt hus. Efter några minuter kom ”cowboyen” gående J Så här glad var jag hela kvällen efter denna ko-upplevelse Handlade lite tokbillig (Rumänien har ett helt OK prisläge ) mat och annat smått och gott. Sen var det dags för sängen.

Dag 4 - 9/6, Budapest Efter en ”tidig” (typ 0830) start så sätter vi kurs mot Budapest. Vi stannar till i Slovakien och lagar en hejdundrande gourmé lunch, korv och makaroner, barnen var överlyckliga Vi rättade till det på eftermiddagen när det var dags för glass-stopp Annars var det ganska lugn körning på fina vägar Campingen var inte helt lätt att hitta, men vi kom fram till slut. Ägarinnan hade tagit detta med toalettsäkerhet till en helt ny nivå J Sedan bar det av med buss till stan för middag. Inga bilder på middagen, men glass det åt vi! J Bulan pekar på vilken busshållplats vi kom ifrån så vi skall hitta tillbaka igen … Det gjorde vi, och gick och la oss.

Dag 3 – 8/6, Brno Efter en stabil frukost lämnar vi Dresden bakom oss i lagom takt på mindre vägar (vi har ju lärt oss nu att skynda långsamt vinner i längden ). Efter ca 1 timme är det dags för kaffe och rabarberpaj, det är ju trots allt semester. Vi tankar upp bilen innan vi passerar gränsen till Tjeckien, här borde jag gjort min läxa och sparat någon hundring på dieselpriset, men man kan ju inte tänka på allt. Passagen in till Tjeckien var i vilket fall föredömligt enkel! När klockan närmar sig lunch kommer vi till en trevlig lite stad (jag har varit enormt dålig på att anteckna sådant som namn på byar/städer, så vi får hålla tillgodo med vad jag har ). Efter lite letande hittade frun ett ställe som inte bara verkade ha bra mat, utan även en: Barnen ville ha kött (dvs nöt), eller kyckling. Vi frågade servitrisen om de hade något av det, detta med hjälp av muande och kycklingläte, tror även vi fick till en grymtning där någonstans (man kan ju inte vara för kräsen utan kan nöja sig med fläsk om det kniper). Servitrisen nickade och pekade på den dyraste rätten de hade, vi gjorde de olika lätena igen och hon nickade att ja, det är kött. Bra tyckte vi och beställde in en till oss var. Sen tog det en bra stund innan hon kom ut igen Det är någon öst-grej (vi har lyckats beställa samma sak i Serbien en gång innan utan att fatta vad vi höll på med), det är en köttbit av kyckling, nöt och gris. Tillsammans med pommes och haricoverts (steka i massor med smör och bacon). Ja vi blev mätta! J Jag tror att det som nordbo är svårt att förstå att detta kostade typ tre gånger så mycket som de andra rätterna, hela 50kr … Efter en kaffe på maten så drog vi vidare mot campingen. En lite primitiv camping, men helt OK. Nära till bad! Det stora pluset var ju de som bodde där Vovvarna! Kan det bli bättre för någon som älskar hundar J När vi parkerar bilen här så hörs det ett ljud från bilen som inte låter bra, ett skärande ljud, väldigt svår lokaliserat. Inte bra! Vi öppnar motorhuven och kollar och lyssnar, men hör inget. Liten klump i magen får man ju och för säkerhets skull kollade jag upp Toyota Budapest Så här har vi det när vi campar, life is good Senare på kvällen, vid typ 23tiden körde de av ett sånt knakelibrak fyrverkeri i ca 30min att man var ganska klarvaken. Life on the road is hard sometimes …

First of all I would like to thank Davit Berishvili, owner of georgiantour.com, without him the trip wouldn’t have been the success it was. I can highly recommend to contact Davit if you are intereseted in visiting Georgia, he can help you make the trip memorable. För att presentera mig lite, så heter jag Oskar är 40+ år gammal och försöker göra en sommarresa med familjen (fru plus två barn) varje år, detta var den femte riktiga "expeditionsresan" vi gjort (för att läsa om de andra resorna, klicka in på Toyota4x4 och leta rätt på inlägg från mig, där finns de andra resorna i signaturen). Vad som är en expeditionsresa kan väl diskuteras i all oändlighet, men jag reser för att se, upptäcka och förstå mer av världen och som en bonus förhoppningsvis lära mina barn att vi är alla människor oavsett var vi är födda. Vi som kan läsa detta utan Google translate har bara haft jävligt mycket mer tur än de flesta andra på jorden. Nedan bild och text är stulet från mitt Instagram konto, ni som följt med där har lite koll på vad som hänt. Denna reseberättelse är för att inspirera och dela med mig av våra erfarenheter för de som önskar göra en liknande eller annan resa. This is why we overland Bilden får symbolisera resan! Georgien är ett otroligt vacker land med ett mycket vänligt och välkomnande folk. Väl värt att besöka! Nyss hemkommen så är inte allt 100% i ordning, men tänkte börja tråden med lite fakta/siffror, sånt älskar ju alla! J Resa Göteborg ToR Georgien Total restid: 31 Dagar Dagar i Georgien: 13 (inkl ankomst och avresedag från landet) Antal km: 10 500 (ca, glömde nolla innan). Total konsumtion diesel: 1 600 liter (ca, fyllde inte upp innan) Antal liter köpt vatten: ca 45, vilket är otroligt lite med tanke på hur mycket vatten man gör av med i matlagning, disk mm. Som tur var finns det bergsvatten från ungefär Tjeckien (har faktiskt dålig koll, men där någonstans börjar det spruta ut vatten ur bergen och vattenfrågan är löst J ). Längsta dagsetapp: ca 1600km, sista dagen på hemresan, tänk att Tyskland kan kännas så nära hemma Nätter på båt: 1 Antal nätter i tält: 12 (varav 6 fricamping, därav 2 utanför polishus, varav 1 var frivilligt … ) Antal nätter på hotell: 15 Nätter hos Georgisk familj: 1. Hade inte Google translate funnits så hade nog stämningen blivit så konstig att det varit svårt att andas J Nu kunde vi halvt om halvt kommunicera, även om jag tror att Google translate kanske inte bör användas för att lösa svårare problem. Nätter panikkörandes hemåt genom Europa: 1 Gånger jag använde min winch (som suttit oanvänd sedan 2013): 2 Antal räddade Georgier vid användande av winch: 3 (plus deras bil) Antalet kindkyssar och kramar av ovanstående Georgier som tack för insats: Oräkneliga Timmar vi satt fast innan frun sa hur vi skulle wincha loss oss: >1 Antalet använda reservhjul: 1/1 Besök hos Toyota serviceverkstäder: 3 Upptäckta fel vid dessa besök: 1, bromsar. Missade fel: 1, AC kompressorn. Antalet besök i verkstäder (inte Toyota) för att fixa ACn: 3, varav 1 faktiskt kunde AC (men kunde inte laga min kompressor). Timmar spenderade hos Toyota letandes fel på höger framhjul (oljud): 2 Fel hittade efter dessa timmar: 0, och jävlar vad han letade, så jag är trygg nu J Bevittnade trafikolyckor: 1, vilket är ett under att det inte är en nolla eller två bakom den ettan. Både i Turkiet och Georgien så kör de som en dagisklass ute på sin första cykeltur: alla på en gång, inga regler, tänk inte! Mycket tutande! Antal timmar min fru fick köra bilen: 3 (jag är inte Taliban, jag bara älskar att köra :P) Priset på ett paket Marlboro i Georgien: <10sek Literpriset på diesel i Georgien: 5 sek Antal sjukdoms fall i familjen under resan: 0 Besök hos berber (frisör) i Turkiet: 2 Vägar renoverade: 1 Oj oj oj, mycket siffror blev det! Men om man hänger här lite så bör det bli lite bakgrund till alla Det kanske tom blir lite fler ... Jag lägger ut nya poster när jag skrivit klart, det blir dag för dag berättelse. Stay tuned ... View full Artikel

Dag 2 - 7/6, Dresden Anländer Kiel klockan 0915, perfekt start på dagen. Bestämmer oss för att skippa autobahn och köra minder vägar, det är alltid mysigare och vår bil toppar ju inte 250km/h, så autobahn är bara i nödfall för oss. Glider sakta genom ett mycket vackert Tyskland, tror jag påpekat det förut, men man missar otroligt mycket om man bara kör autobahn. Efter en stund bestämmer vi oss för att bunkra upp mat, Tyskland har ju mycket bra och billig mat. Utanför affären står en ”food truck”, Devils Soup. Där köper vi fyra mycket goda chili con carne, men att äta het och framförallt svinvarm chili i +27C är en utmaning Som tröst fick vi massor av smaskens jordgubbar till efterrätt. Efter detta långa stopp känner vi oss nog lite stressade och bestämmer oss för autobahn ändå, aj aj aj. Ca 1.5h stau senare är vi inte så nöjda med det valet. Det roliga med kön var att vi fick se svågerns dubbelgångare, hårdrocksmodell ? Kommer fram till campingen först vid 20 tiden efter en varmkorvsmiddag på en rastplats, sometimes campinglivet sucks ... Vi piggar upp barnen med lite minigolf, som förtas lite av de mängder med knott/mygg som härjar kring platsen Men WiFi:t funkade och var bra, dessutom var toaletter och duschar mycket bra, sånt piggar upp alla!

Dag 1 - 6/6, färja till Kiel Vi har som ”tradition” (hur många gånger måste man göra samma sak innan det blir tradition?) att ta Kielfärjan från Gbg för att få en soft start på resan. Denna tradition innebär även att boka jacuzzi-rummet, så barnen (speciellt den yngste) får bada lite. Den som någonsin har ätit buffe på någon av Stena Line färjorna undviker det helst igen. De som samlas där är som en flock från ”Walking Dead”, alla malkule luktande och 80+ år gamla. De är alla rädda att maten skall försvinna om man inte slänger sig på den och tar så mycket ens förtvinande och darrande händer mäktar med. Inte visa hänsyn eller vara det minsta trevlig, det är att visa svaghet och det går inte hem i gruppen. Därav hade jag bokat bord klockan 1800 (den enda tiden som fanns) på en Ala carte restaurang. Insläppet på färjan börjar inte förrän klockan 1700, sharp! Givetvis väljer jag inte rätt kö utan blir stående i goda 20minuter, trots att vi var där 1630 typ och nästan först i kön. Ok, insläppta, går upp får rummet, trycker i sig lite Dumle kola, bara för att det är gratis (jag aspirerar till 80+ klubben), hastar ner till restaurangen typ 1755, pju i tid, vi hann. Där blir vi informerade att det kommer ta en stund tills vi kan bli hjälpta, de håller nämligen på att provlaga/provsmaka de nya rätterna!? Hmmm … snacka om extremt dålig framförhållning. Nåväl, tillslut blir vi visade till vårt bord och får menyn på middagen (förbeställt, vem orkar välja på semestern ). Frågar om servitören kan rekommendera något gott vin till meny, nä men det går verkligen inte! Ikväll är ju första kvällen den nya menyn serveras, hur skall hon då veta vilket vin som kan/bör drickas till … professionalism ut i fingerspetsarna här ? Nåväl, får vår mat och vårt självvalda vin, äter och dricker. De hade kunnat kanske provlagat maten en gång till innan gästerna fick agera provdockor. Sen är det dags att shoppa lite parfym mm i affären för att sedan äntligen! kunna sjunka ner i poolen. Yngsta sonen är så till sig att han efter duschen hoppar ner i poolen naken. När jag ber att han skall sätta på sig badbyxor och han kliver upp ur poolen så har han vit kräm på knät. Vad skall jag göra med detta undrar han? Torka bara av det med en handduk tycker jag, och sen hoppar han badbyxförsedd ner i poolen igen. Efter ett tag så hoppar även frun och äldsta sonen ner. Ganska snart därefter så reser sig yngsta sonen upp igen, denna gången med ännu mer vit kräm på benen … Jag ställer mig av någon anledning upp och ser att även jag har kräm på foten och benet, vilket jag inser att det nog inte är, utan färg … De har målat botten på poolen med någon herrejösses färg, för när man luktar på den så är det ingen tvekan om att det är färg med mycket lösningsmedel. Går för att ringa till personalen, aha, vår hyttelefon funkar inte … oväntat! Går ut för att leta efter personal, men träffar en granne som är vänlig nog att låna ut sin hyttelefon. Några minuter senare knackar det på dörren: - Hej, vad har hänt? Undrar tjejen som kommer. Jag förklarar. - Jaha, jag är helt ny här och vet inte vad jag skall göra … Succé igen Stena Line, de bara glänste denna kvällen! J Som tröst får vi 500kr i presentkort … när vi förklarade att vi redan handlat vad vi skulle men skulle uppskatta om de kunde backa tillbaka 500kr av det köpet: - Jag vet inte, jag är helt ny, ni får gå ner och fråga … Slutet blev en mycket mindre hytt och ingen pool, men frugan gick ner och löste så vi fick våra 500kr tillbaka iaf, alltid något. Det var slutet på den traditionen kan jag meddela Behöver jag beskriva Walking Dead frukost buffen? … Låt er inte luras av att det ser trevligt ut ... Skumpa ingår, synd att vi inte kunde njuta av den mitt i allt hyttbytande This post has been promoted to an article

First of all I would like to thank Davit Berishvili, owner of georgiantour.com, without him the trip wouldn’t have been the success it was. I can highly recommend to contact Davit if you are intereseted in visiting Georgia, he can help you make the trip memorable. För att presentera mig lite, så heter jag Oskar är 40+ år gammal och försöker göra en sommarresa med familjen (fru plus två barn) varje år, detta var den femte riktiga "expeditionsresan" vi gjort (för att läsa om de andra resorna, klicka in på Toyota4x4 och leta rätt på inlägg från mig, där finns de andra resorna i signaturen). Vad som är en expeditionsresa kan väl diskuteras i all oändlighet, men jag reser för att se, upptäcka och förstå mer av världen och som en bonus förhoppningsvis lära mina barn att vi är alla människor oavsett var vi är födda. Vi som kan läsa detta utan Google translate har bara haft jävligt mycket mer tur än de flesta andra på jorden. Nedan bild och text är stulet från mitt Instagram konto, ni som följt med där har lite koll på vad som hänt. Denna reseberättelse är för att inspirera och dela med mig av våra erfarenheter för de som önskar göra en liknande eller annan resa. This is why we overland Bilden får symbolisera resan! Georgien är ett otroligt vacker land med ett mycket vänligt och välkomnande folk. Väl värt att besöka! Nyss hemkommen så är inte allt 100% i ordning, men tänkte börja tråden med lite fakta/siffror, sånt älskar ju alla! J Resa Göteborg ToR Georgien Total restid: 31 Dagar Dagar i Georgien: 13 (inkl ankomst och avresedag från landet) Antal km: 10 500 (ca, glömde nolla innan). Total konsumtion diesel: 1 600 liter (ca, fyllde inte upp innan) Antal liter köpt vatten: ca 45, vilket är otroligt lite med tanke på hur mycket vatten man gör av med i matlagning, disk mm. Som tur var finns det bergsvatten från ungefär Tjeckien (har faktiskt dålig koll, men där någonstans börjar det spruta ut vatten ur bergen och vattenfrågan är löst J ). Längsta dagsetapp: ca 1600km, sista dagen på hemresan, tänk att Tyskland kan kännas så nära hemma Nätter på båt: 1 Antal nätter i tält: 12 (varav 6 fricamping, därav 2 utanför polishus, varav 1 var frivilligt … ) Antal nätter på hotell: 15 Nätter hos Georgisk familj: 1. Hade inte Google translate funnits så hade nog stämningen blivit så konstig att det varit svårt att andas J Nu kunde vi halvt om halvt kommunicera, även om jag tror att Google translate kanske inte bör användas för att lösa svårare problem. Nätter panikkörandes hemåt genom Europa: 1 Gånger jag använde min winch (som suttit oanvänd sedan 2013): 2 Antal räddade Georgier vid användande av winch: 3 (plus deras bil) Antalet kindkyssar och kramar av ovanstående Georgier som tack för insats: Oräkneliga Timmar vi satt fast innan frun sa hur vi skulle wincha loss oss: >1 Antalet använda reservhjul: 1/1 Besök hos Toyota serviceverkstäder: 3 Upptäckta fel vid dessa besök: 1, bromsar. Missade fel: 1, AC kompressorn. Antalet besök i verkstäder (inte Toyota) för att fixa ACn: 3, varav 1 faktiskt kunde AC (men kunde inte laga min kompressor). Timmar spenderade hos Toyota letandes fel på höger framhjul (oljud): 2 Fel hittade efter dessa timmar: 0, och jävlar vad han letade, så jag är trygg nu J Bevittnade trafikolyckor: 1, vilket är ett under att det inte är en nolla eller två bakom den ettan. Både i Turkiet och Georgien så kör de som en dagisklass ute på sin första cykeltur: alla på en gång, inga regler, tänk inte! Mycket tutande! Antal timmar min fru fick köra bilen: 3 (jag är inte Taliban, jag bara älskar att köra :P) Priset på ett paket Marlboro i Georgien: <10sek Literpriset på diesel i Georgien: 5 sek Antal sjukdoms fall i familjen under resan: 0 Besök hos berber (frisör) i Turkiet: 2 Vägar renoverade: 1 Oj oj oj, mycket siffror blev det! Men om man hänger här lite så bör det bli lite bakgrund till alla Det kanske tom blir lite fler ... Jag lägger ut nya poster när jag skrivit klart, det blir dag för dag berättelse. Stay tuned ... This post has been promoted to an article

Hej, om jag förstår dig rätt så kommer du (ev) köra ner ditt startbatteri till 11,8V? Då är det slut och kommer inte starta bilen (om jag förstått det rätt). Mitt laddrelä bryter vid 12.7 och kopplar in vid 13.7, dvs bryter när batteriet är fulladdat och kopplar in när generatorn går. Jag tror att din batterivakt mer är till för att skydda batteriet mot total urladdning, vilket förstör batteriet helt (gjorde det själv för något år sedan ). Jag kan missförstått din plan med batterierna, men vill ju inte att du skall stå strömlös ute i skogen (det finns ju startboosters att köpa, men det blir ju bara mer utgifter ).

Tur att någon innan hade med sig motorsågen ?

Jag tror inte ens du får igång en moppe om volten går ner mot 10V Med bara 55A hade jag satt in ett skiljerelä omedelbart. Jag har ett du kan få mot fraktkostnad (bra skit för att vara ett skiljerelä men funkade inte 100a för mig).

Markis skyddar inte bara mot sol ?

Sten på vägen ...

Om jag inte bryter en svanskota eller annat tokigt så cyklar jag till min hemby den helgen, dvs Mora, från Sälen inte Mölnlycke men om ovanstående inträffar (och jag fortfarande kan köra bil då) så är det bäst att sätt upp sig på en reservplats, bara att se femton bilar samordnat köra omkring i skogen kan ju vara värt det

Ko till frukost

Lite input ang kylbox. Är inne på min femte långresa/expedition med Engelkyl och kunde inte vara nöjdare. Håller runt +4C vid +35C i skugga utomhus i några dagar utan dränera mitt 110A förbrukningsbatteri. Och när det gäller batterier, kör med Ctek dualladdare, du kommer bara ångra dig om du inte för det uppgraderade förra året och är bara nöjd, ganska 100% säker på att batteriet är bättre laddat nu än innan. Om du vill ha ett skiljerelä ändå så har jag ett till salu, nästan gratis edit: köttfärssås å spaghetti 2200möh med 5100m toppar runt om, mäktigt

@Mecki ha ha, det har varit nära några gånger Jag får sån bilhypokondri när jag är ute och reser, minsta ljud ger mig frossa ... ? Men mer om det när jag kommer hem och skriver ett riktigt resereportage Men nu har bilen besökt två Toyota verkstäder och blivit friskförklarad, sånär som på bromsklossarna då, men de är bytta nu! Imorgon börjar själva huvudresan då, men vi får se hur mycket äventyr det blir ... Hursomhelst helst är det jädrigt roligt att vara ute och resa och besöka nya länder! Alla hittills är väl värda ett eget besök! Jag uppdaterar Insta kontinuerligt med onödiga bilder och uppdateringar, vi har internet nästan hel tiden denna resan. Dags för att gosa med hundvalpar och spela biljard /O

Ser ut att vara gott i Solen själv sitter man i ett varmt Turkiet och håller tummarna att de inte hittar allt för allvarliga fel på bilen men vi lider inte, det finns AC och vi har internet ...

Fina vägar i Turkiet fast ingen bild blev det ... /O

I väntan på att Kielfärjan skall lägga ut så blev det tid med detta oxå Denna skall funka bättre ... är iaf 2.7mb ist för 6kb Auf wiedersehen! Marocko 2014.gpx

Bah! Jag får återkomma när jag kommer hem igen, kanske med ännu mer GPX spår att dela med sig av

Hej, Tror lite filter och remmar är bra att ha med. Har alltid med mig extra säkringar i massor och kabel med kabelskor, kopplingar, klämtång mm Sen brukar det alltid finnas verkstäder inom inte allt för långt avstånd som löser det som gått sönder bättre än vad jag klarar av Men för att vara på den säkra sidan så har jag med mig verktyg nog för att klara av det mesta i "fält" om jag skulle ha turen att möta någon som klarar av det. Sen är ju ett hett tips som bror skriver ovan att gå över bilen lite efter varje dags körning, kan bespara sig själv mycket lidande och bekymmer. Olja och andra vätskor har jag skippat helt, det som ev behövs, behövs i sådana mängder att bilen skulle behöva ha dubbelt så stort bagage ... På Island är väl Patrol ganska vanligt så ta reda på några verkstäder som kan serva dem innan ni drar, kan va skönt att h om det skiter sig så slipper man leta då. Jag gjorde det innan vi drog dit och Toyota verkstäder fanns det massor av iaf Multimeter är hett att ha med, ännu bättre om man vet hur man kan använda den själv går jag Youtube-kvällskurs för att lära mig den. Lite muttrar brickor å bultar är ju bra, flytande metall, däcklagning, tältlagning, och om jag har lite tur så ligger det glasfibervävskit och väntar på mig på posten när jag komme hem, går att laga allt med det tydligen (tänk silvertejp som blir hårt som stål). Men tror att det är som skrivits ovan, se till att bilen är i så bra skick som möjligt innan avfärd