Forums

Dag 7   5/9-26, del 4 Väl framme vid vår tänkta camp så var den både öde och tillbommad. Men @Norlin fick tag i ägaren på telefon och han lovade komma och öppna för oss. Återigen visade det sig att vi var de enda gästerna, det är verkligen lågsäsong redan. Den enda som var på campingen var vakthunden Alfa som gick lös men som ägaren vänligen nu låste in med hänsyn mot Ian. En koll på CTEK gav betryggande intryck.     Här poserar @Hanna med sitt senaste köksredskap som hon köpte utanför klostret. Störst slev när hon dör vinner!     När vi väl rett ut hur vi skulle ställa oss så startade matlagningen. Återigen blev det grillen tillsammans med Muurikkan som fick göra jobbet.     Grabbarna väntar på att råvarorna skall bli klara från köket.   Maten tillagades till ljudet av dragspelsmusik som kompade en ensam kvinna som sjöng en bit bort från campingen.     En variant av pytt med bacon, Rumänsk korv, potatis och diverse grönsaker tillsammans med ett ägg.     Det blev sedan några timmars skrivande och för morgondagen innan vi till sist gick till sängs.     Tyvärr lyssnar vi nu inte längre till kvinnosång utan förutom trevliga syrsor och grodor så är det framför allt en massa hundskall som dominerar. Men men… vi somnar nog ändå!

Dag 7   5/9-26, del 3 Efter lunchen fortsatte vi, ja just det, österut. Här pågick någon form av rensning av slänten, två man jobbade uppe i korgen och en stod nere vid sidan om och övervakade.   Det som hela tiden slår oss är kontrasterna. Moderna hus blandas med hus som ser ut att höra hemma vid förra sekelskiftet. Hästar med kärror som körs av killar eller gubbar med en telefon i ena handen och en cola och tömmarna i den andra och så körs de om av andra i de senaste BMW:n eller Mercan!   Här passerade vi ett nytt pass, Pasul Mestecāniș, drygt 1000m högt.       Efter Sadova gick vi norrut på 17A och hamnade på nya serpentinvägar.         Hej herr @Norlin!           Dagens första turistmål var Vatra Moldoviței och dess kloster. https://ro.wikipedia.org/wiki/Vatra_Moldoviței,_Suceava     Då det kostade inträde att komma in och titta och vi inte hade plockat ut kontanter så fick nöja oss med att titta utifrån. Men det var verkligen en imponerande byggnad som både såg ut som ett försvarsborg och kloster.       Här syns en del av de berömda målningarna på ytterväggarna.     Vi körde vidare mot dagens andra mål.   Mer smala krokiga vägar med mycket tveksamma ”skyddsräcke”!       På toppen av ett pass kunde det plötsligt vara rena rama turistfällan med restaurang och stånd som här vid Obcin Mare.   Här kunde jag inte låta bli att ta med en skärmdump.   Vårt andra mål var ytterligare ett kloster i området, nämlige Sucevița-klostret. Nu hade vi lärt oss läxan och lyckats ta ut pengar så vi kunde betala för oss. Även detta kloster såg ut som en medeltida borg vilket den till del också var.       Här tog det stopp för Martin och Ian så jag och Hanna fick fortsätta in själva.   Det var verkligen fint där inne och klostret var i väldigt fint skick. Rosenrabatterna stod fortfarande i blom med massor av olika rosor.     I bakgrunden syns en del av målningarna.   Som jag förstod det fungerade målningarna som ett sätt att förmedla bibeltexter till de som inte kunde läsa. De var verkligen fina och ännu mer fantastiska var de på insidan.       Nä vi varit inne i museet, där vi inte fick fota, hade det börjat regna.     Väl inne i den centrala målade byggnaden, oklart om man skall kalla det kyrkan, så var målerierna överväldigande!       Såna här snidade pulpeter hade vi även sett i museet men de såg ut att vara klädda i silver.     Efter all denna kultur var det hög tid att leta camping. På vägen fick Hanna för första gången syn på en stork i ett av bona, dock inte i detta, detta var bara högt, vilket var lite märkligt då storkarna normalt lämnar Rumänien i mitten av augusti.   Mer konstfärdiga kyrkor i Arbore-Clit   Lite senare kom vi ut på den sämsta vägen vi ditintills kört på i Rumänien, den var lapp på lapp i all oändlighet.     I Solca kom vi fram till den brantaste vägen så här långt.   Mer fin utsikt sista biten mot vår tänkta camping. Lite mörka skyar igen.  

Jo vi tar en liten berättelse om ägaren till campingen, när jag ringde upp frågade jag på min bästa Rumänska om det var så att det talades Engelska? Fick ett No, men att tyska skulle gå bra. Så det blev att ta fram mina tyskakunskaper från tiden med GM och Opel och det gick förvånansvärt bra. Nåväl, maten smakade som vanligt utmärkt och disken den tar jag imorgon. På återseende.

Karpatern 8 dagar sedan avfärd. Dags att rasta, men inte här. (Hugger i hjärtat att se dessa herrelösa) Så vi letade vidare å hittade detta ställe. Givetvis med "Varning för Björn" skylt  Eftermiddagen tillbringades med att besöka ett par kloster. Som jag och Ian såg utsidan av, inga hundar tillåtna. Men på campingen var hundar tillåtna. Vakthund, som campingägaren gav ledigt då Ian fick det ansvaret. Alfa, en supersnäll vovve annars. Toa har vi. Och en WC med dusch med både kallt och varmt vatten. Lite annorlunda uppställning på denna camp. Men det fungerar. För utförligare reseberättelse, ja ni vet var ni hittar den. På återseende.

Dag 7   5/9-26, del 2 @Malin Nygren det kan det ha varit, fast de  som stod vid grinden var det åtminstone inte.   Frukosten klarades av i härligt solsken.   @Hanna passade på att fota lite fåglar då vi både hörde ett gäng nötskrikor (kom inte på bild) och såg en hel del andra. Forsärla.   Tornfalk.   Medan vi packade ihop kom det en grabb längs ån och fiskade. Han visade stolt upp sin fångst som medan vi var där bestod av två små ”mörtar”.   Vi kom iväg vid ungefär samma tid (för oss) men nu var vi ju i Rumänien och de har inte sommartid utan är en timme längre fram än hemma.   På vägen ut passerade vi de två björnarna som vaktade porthålet.   Precis utanför campingen gick en man och vände hö med hjälp av en tvåhjulstraktor.   Sen kom vyerna över bergen åtet, här tittade vi in mot Ukraina.   Vi körde vidare i huvudsak mot öster parallellt med gränsen.         Återigen en träkyrka som påminde om de i Norge och vissa delar av Sverige. I det område vi var i såg vi väldigt mycket trähus med väldigt fina skulptureringrar och sniderier.     Vi lät bara milen rulla på och mådde gott!   En typisk scen, vi körde i 50, cementbilen tyckte det gick för långsamt och körde om, fastnade bakom en traktor som han sen fick köra om.   Två sekunder efter bilden dök det upp ett huvud ur kärran .     Här mötte vi en fullkittad Jeep JL som dessutom var full av reklam.   En annan trevlig sak var att folk hade portaler över en hel del av infarterna men det fanns också samhälle som hade det på stora vägen.   I Sacel kom vi ifatt ett begravningsfölje där den siste i tåget viftade förbi alla som kom ikapp.   Vi pendlade hela dagen mellan att köra nere i dalgångarna och sen klättra över ett berg till nästa dal.       I Moisei som var en större stad kändes det ju nästan som i Sverige.   En väldigt modern stad sär det i centrum bara fanns moderna byggnader.   Lite samma o Borsa.   Vi fortsatte längs väg 18 och nu var det återigen tid att köra uppför.   På toppen mötte vi det här gänget.   Återigen hade vi mörka moln över oss och samtidigt slet vi med att hitta ett ställe att stanna för lunch. Det är inte lätt att hinna hitta avstickare med dåliga kartor och vi var inte så sugna att stanna där det var massor av folk.   Vi stannade på en parkeringsplats men där var toaletten ur funktion och dessutom gick där två lösa hundar som tyvärr såg ganska bedrövliga ut. Den större var i St:Bernhard  storlek. Intill låg en inte längre så fräsch byggnad. Det kryllar verkligen av udda hus. Här försökte vi hitta ett ställe för lunch men tyvärr var där förutom jäkligt mycket sopor även kor och längre in var där ingen yta att stå på.       Men lite längre bort hittade vi en öppen bom till och körde in och började med käket.   Det dröjde dock bara en liten stund innan det rullade in en lastbil med timmer och började lasta av.   Vi hann bli nervösa för att vi skulle få en utskällning när en av killarna kom bort till oss. Men istället sa han att visserligen var det privat men det var ok att vi stod där också tipsade hannom ett par ställen i närheten med fin utsikt och bra campingmöjlighet. Så inga sura miner där!!

Åh, det var ingen björn 😲. Magnus hade berättat för en kollega om att vi har kompisar som är i Rumänien nu och hon varnade för Björnar. Då de börjar bli närgångna så de går på människor. Var rädda om er🤗.