Jump to content

Lars 9k

Premium Member
  • Posts

    4,723
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    696

Everything posted by Lars 9k

  1. Nu har jag använt min 50w panel en hel del under vår Alptur. Min slutsats är att för vår del räcker den till. Storleken är också lagom då jag hade haft svårt att förvara eller placera en större. Hade bara min laddning vid körning fungerat fullt ut så hade jag inte haft några som helst problem att hålla igång systemet. Nu har jag laddat upp mitt förbrukningsbatteri under kvällar och morgnar med hjälp av solcellspanelen. Den laddar faktiskt någorlunda även vid rejält molningt väder.  panelen är en http://teknikhamstern.se/index.php/solpaneler/ny-gen-hog-effektiv-flexibel-solpanel/tough-sunbeamsystem/tough-sunbeamsystem-50w.html Jag har antingen lagt den på huven eller på markisen.
  2. Nu har jag använt min 50w panel under vår Alptur. Min slutsats är att för vår del räcker den till. Hade bara min laddning vid körning fungerat fullt ut så hade jag inte haft några problem att hålla igång systemet. Nu har jag laddat upp mitt förbrukningsbatteri under kvällar och morgnar med hjälp av solcellspanelen. Den laddar faktiskt någorlunda även vid rejält molningt väder. panelen är en http://teknikhamstern.se/index.php/solpaneler/ny-gen-hog-effektiv-flexibel-solpanel/tough-sunbeamsystem/tough-sunbeamsystem-50w.html
  3. Lite roligare när rostlagning och reparationer är avklarade!!
  4. Står en hel del en bit ner i denna lite längre tråd om taktällt. Dock skall man beakta att det nog sålts flera olika varianter av tält från Sigicon med lite olika kvalitet och utförande.
  5. Ja kanske lite väl mastigt att köra omkring med. ?
  6. Tis 26/6 tionde dagen Vaknade till en riktigt lugn morgon, det enda som hördes var fågelkvitter förstärkt av en gök. Oron över om vi skulle bli shanghajade, bilarna bli beslagtagna eller om vi på annat sätt skulle råka illa ut under natten har åtminstone hitintills visat sig vara obefogad! Dagens utsiktsbild från sovrummet. Egentligen är campingen här i Berceto ganska mysig och har definitivt potential, vi får se när vi väl lämnat den om den kanske rent utav kan rekommenderas.(för de med is i magen) Lite fler bilder från Campingen Några av de stängda ”stugorna” Fanns många sådana här ”gemensamhetspergollas” Våra bilar nerifrån servicehuset Boulebanan var lite beväxt. Fotbollsplanen var klippt. De här faciliteterna var inte igång. Förmiddagens CTEK Text och redigering blir senare ikväll Utsikten när vi körde från campingen, som låg på drygt 900 meters höjd. Vägen blev snart rejält kurvig och ”värre” skulle det bli. Inte så varmt då vi var en bit upp. Vi fortsatte stadigt mot SV så som vi har gjort sedan vi lämnade Wien. På väg uppåt igen. Här passerade vi Passo della Cisa. Trevlig väg och betydligt lummigare längs vägen jämfört med de tidigare betydligt högre passen. Högre berg framöver. Husen ligger inte långt från vägen. Hör passerade vi Canale Scuro vid Pontremoli. Inte mycket vatten. Här är vi på väg att klättra uppåt på en smal väg. På GPS:en syns hur nära slingorna i vägen låg varandra. Dock med höjdskillnad på ett tiotal meter. På väg mot nästa pass. Vi körde längs väg SP 37 som var väldigt trevlig. Husen klättrar verkligen längs kanterna. Nymålade markeringar i vägen, väldigt färgglada. Här började det bli ganska trångt. Här blev det FÖR trångt, men där var ju ett spår på kartan....... Vi fick dock backa en bit för att sedan vända. En man kom ut ur ett av husen och såg lätt road ut! Vidare längs SP 37 genom Ferdana. Efter ett tag var vi uppe på toppen och landskapet öppnade upp sig med fina vyer igen. Det blev stopp för fotografering. Ett fantastiskt djup då utsikten var milslång. Mästerfotografen fastnade på bild! Alternativt vägräcke, fungerar nästan lika bra som de av stål! Plötsligt vek Per av på en ännu mindre väg som strax blev riktigt smal. @Per Pettersson är en jäkla ”stigfinnare”! Like ........ !! Egentligen hade vi sagt att vi inte skulle göra egen lunch utan hitta någon pizzeria längs vägen men ..., här var det bara till att stanna och vara lite Overlander. Kök och stolar kom snabbt ut. Med bilen tillräckligt högt upp i slänten blev det plats att få ut markisen för välbehövlig skugga utan att blockera vägen. Lite fotografering medan damerna fixade soppa. Inte lång avstånd mellan vägkant och stup här, men på vissa ställen var det ännu mindre. Ett vackert ??? ”flygfä”....!! Samarbete efter maten, Hanna övervakar med fötterna uppe och vi andra diskar. Fortsatt körning efter lunch precis intill stupkanten som vi tyvärr inte fick med på bild. Trångt och lunmigt igen. Här passerade vi Vara, inte mycket vatten här inte! De är inte specielt försiktiga med färgerna om de väl målar. Antingen är det mer eller mindre risiga hus helt i sten eller rejält färgglatt som detta! Det är inte alltid vi är störst. Stora vägen som vi undvek. Äntligen ute vid havet, målet för dagens resa. Intensiv italiensk stadstrafik. Palmer, nu är vi vid medelhavet! Efter att kört något extra varv var vi till sist på väg till campingen som Rozica ringt och bokat längs vägen. Vi har lärt oss att det är tråkigt att behöva vända när man väl är framme på grund av att det är fullt. Hur höga var vi nu igen ...... ??!! Framme vid dagens camping. Inte gott om plats, men tillräckligt för en markis mellan bilarna. Skuggan från markisen blev snabbt uppskattad då värmen dallrade inne på campingen. Luften formligen vibrerade av”sången” från cikador. Det var en ofantlig nästan öronbedövadande ljudmatta från dessa små gynnare. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Cikador Flaggan uppe så klart. Mitt emot oss låg en norrman i sin husbil och han var snar med att komma över och hälsa. Han hade dessutom lite frågor om sin Warnvinsch som han hade strul med hemma i Bergen. Här är vi nu. Sestre Levante. Campingen ligger endast något hundratal meter från stranden och när vi väl kommit iordning packade vi ryggsäckarna för en sen tur ner till stranden och ett härligt avkylande dopp med efterföljande lite försiktig solning av våra bleka skandinaviska kroppar. Dagen avslutades med en promenad, via lite intressanta omvägar, ner till centrum och vars en riktigt god pizza. Dessert Tiramisu, smakade också utmärkt. Väl tillbaka till campingen blev det en Whisky som sängfösare innan vi gick och la oss efter en helt underbar dag! Kvällens CTEK
  7. De borde väl sitta på bilen istället!
  8. Mån 25/6 nionde dagen Vaknade 06:30 av kyrk...., nej men av en lastbil utanför som nog slamsög septitanken. Dagens utsiktsbild från sovrummet. Det kombinerade service, affär mm -huset på Campingforcola i Livinio. En plats och camping som vi väl kan rekommendera! Det verkar som att flertalet husen längs vägen är snarlika kombinationer av camping, restauranger och butiker. Våra grannar. Vallhunden och herden i farten. Ett himla liv! Dagens batteribild. Bra spänning plötsligt. På grund av dålig mobiltäckning blev först bara några bilder under kvällen. Fyllde på med mer efterhand. Idag körde vi från Livigno i Italien, vidare in i Schweiz och sedan åter in i Italien. Vi körde sedan nästan tvärs över Italien ut mot kusten på den västra sidan. På väg mot passet ut ur Livigno. Toppen på passet, 2315 m.ö.h, här passerade vi en tullstation men vi slapp betala för vår inhandlade varor. Det fanns en hel del högre toppar intill. På ner från passet efter Livigno var det snö vid sidan om vägen och så klart var vi tvugna att köra upp i den. Med stor försiktighet gick det att köra uppe på snön. Mycket kurvor kvar på vägen ner. Skönt att återigen ha åtminstone hyfsat bra bromsar på bilen. Denna första tredjedel av dagen bjöd på vackra vyer och underhållande körning. Trångt ibland! Möte med tåg i ett samhälle i Schweiz. Ett annat tåg, denna gång slapp vi möta det på vägen då det hade ett eget spår. Många ställen där vi eller mötande fick stanna då det var för trångt för att köra i bredd. Genom Campocologno, här hade någon konstnärligt varit i farten, fönstren på ovanvåningen var ditmålade. Strax efter passerade vi åter in i Italien. Ibland stod kyrkorna riktigt nära vägen. Efter lite tråkig landsväg svängde vi in en bit på ny trevlig väg. Snävt mellan husen. Massor av vindruvsodlingar på branterna. Ett nytt pass som vi passerade, dock var detta inte så högt upp som en del av de vi tidigare kört igenom. Här uppe låg någon form av damm, troligen för vattenkraft. Sen började en lång och tråkig sträcka längs med SS 42, med en till synes oändlig mängd tunnlar många mer än 2000m långa. Plötsligt när vi kom ut ur en av dem så var där en stor sjö. In i nästa mörka tunnel. På denna sträcka var trafiken intensiv och tunnlarna varvades med samhällen och köpcentra. Vi hittade inget ställe där vi kunde stanna och laga egen mat och började därför diskutera italensk McDonalds. Även dessa lyckades vi dock missa då vägbeskrivningen stod på italienska och där inte var några skyltar vid rätt avfart som vi är vana vid hemifrån. Vi valde till sist att lämna SS 42 och svängde in på en betydligt trevligare väg ner mot en ny sjö, fortfarande hade vi varken hittat lämpligt ställe att stanna och göra mat på, eller någon McDonald. Till sist stannade vi vid en restaurang längs sjön i staden Pilzone. Hanna väntande på maten. Vi kunde konstatera att det nog inte var någon restaurang som brukade gästas av dammiga overlanders. En gäst som definitivt inte uppskattades av personalen. Fast så är det ju att ligga vid sjökanten. Vi fick beställt mat efter en stund, damerna hoppade dock över vin till maten då priserna i vinlistan riskerade att gräva lite väl djupt i reskassan. Förrätten var underbar. Liksom huvudrätten, men jag hade förväntat mig lite mer till laxen, än några gröna blad! ? Efterrätten smakade också ljuvligt. Efter lunchen kom vi in på en låång transportsträcka med mycket trafik. En riktigt tråkig eftermiddag när vi tog oss västerut genom ett platt och stundtals stökigt norra Italien. Vissa trevliga samhällen körde vi dock igenom. Mycket jordbruk även här. Många stora övergivna hus och gårdar längs vägen. Här passerade vi den i korsordssammanhang kända floden Po! Här var det gott om tinnar! Intensiv trafik. Många flodbäddar var i det närmaste torra, här var det Medesano som vi passerade. I bakgrunden började åter berg synas. Till sist började vi åter klättra uppåt och trafiken minskade till i det närmaste totalt obefintlig. Vackra böljande kullar och en härlig känsla av luft och rymd igen. En gammal vacker kyrka i byn Corniana som vi passerade på sista biten mot vår camping. Här hade vi lämnat den större vägen SS 62 som vi följt innan och i stället kört in på en riktigt smal och trevlig väg som Per hittat på kartan. Vi fortsatte längs den smala vägen som nästan slog knut på sig själv. Här passerade vi också igenom ytterligare ett antal riktigt små och gamla byar. Nu har vi snart passerat tvärs över Italien. Här låg kvällens camping, Camping i Pianelli, lite småskumt då den är mer eller mindre stängd och vi är de enda gästerna. Personalen (ägarna?) kunde inte engelska men vi blev insläppta och fick välja fritt var vi ville lägga oss. Strax efter vi kört in stannade en polisbil vid infarten och stod kvar där en god stund. Dessa anslag satt på stugorna. Först var vi lite tveksamma om vi skulle stanna då det kändes lite sisådär att vara själva på en camping där något inte verkade stå rätt till. Gräsmattorna var klippta, WiFi fanns, och toaletterna fungerade men inga gäster. Efter lite efterforskning på Internet hittade vi artiklar på Italienska, som dock ingen av oss kan. www.gazzettadiparma.it/news/berceto/475311/sotto-sequestro-il-campeggio-di-berceto.amp Det blev till att skicka vidare till italienskpratande vänner. Det verkar pågå någon brottsutredning kring campingen sedan 2016. Vi beslöt oss ändå för att bli kvar över natten. På toa gick vi i par och efter lite ”spökhistorier” om campinplatser där gästerna försvinner och endast tälten eller husvagnarna står övergivna kvar, var det knappt att vissa av oss vågade somna. Vårt spår så här långt, tyvärr har ViewRangern tappat spåret några gånger. Kvällsmaten på gång. Förbrukningsbatteriet har tagit sig
  9. Instämmer med @Wiberg, ni verkar ju haft en både underbar och spännande tur. Du har ju bara gett oss en teaser!! ?
  10. Trevligt, skall bli intressant att följa dess resa från original till kompetent Overlandingbil!!
  11. Sön 24/6 åttonde dagen Dagens utsiktsbild från sovrummet. Vi låg och lyssnade en stund på två kyrkor som verkade tävla i att spela på sina kyrkklockor, detta var mesta kyrkklocksserenaden hitintills. Då campingen oftast skall lämnas före 11 gäller det att ligga i. Idag blev det justering av bakbromsar före frukost(på fel håll skulle det senare visa sig). Utsikt över frukostbordet, @Per Pettersson ingick som vanligt i utsikten! Idag har vi inte planerat så mycket, då planerna ändå inte håller.... På väg ut från campingen in i den Italienska stadstrafiken. Lite piggare än tidigare..... På väg ut från staden, ganska fort hamnade vi i köer, som varade den första halvtimmen. Vi passerade Flume adige på vår väg SV från Merano. Längs vägen var det massor av äppelodlingar i prydliga rader. Man var i full gång med att gallra bland äpplena. Fortsatta köer. Topparna i bakgrunden, som var ett av dagens delmål. Här syns köerna på GPS:en. Vi mötte fullt med gamla traktorer, både rullande och lastade på släp, förmodligen på väg till en träff någonstans bakom oss Mer äppelodlingar. En hel del tunnlar var det längs vägen, de var betydligt bättre upplysta än de vi körde igenom i Norge i fjor. Framförallt hade de sidomarkeringar, lampor mellan trottoar och vägbana! En vacker gammal borg alldeles intill vägen. Ytterligare en kyrka, Hanna är glad för att fotografera sådana! Delmål ett, Stelviopasset! https://www.dangerousroads.org/europe/italy/58-passo-dello-stelvio-italy.html På väg upp mot passet. En hel drös med Mustanger for förbi, troligen ngn lokal Mustangklubb. De här två forten på ömse sidor av vägen lär ha varit en säker inkomstkälla för tull. Här började vägen upp mot passet. Passet brukar ju utgöra en av etapperna av Giro di Italia och många cyklister har det som ett ”att beta av mål”. Brant och trångt så klart. Många kurvor kvar. Snötäckta toppar. Inte jättemycket till vägräcke. Många kurvor blir det! Det fanns de som hade det betydligt tuffare att komma upp än vi! Så här såg det ut på GPS:en. @Per Pettersson och min bil som Hanna tog bild på när hon klättrade upp för att filma en snutt. Vi närmade oss toppen. Hmm.., här har vi kört. Varje kurva upp är lite av en utmaning då det dels ligger fullt med motorcyklar och sportbilar bakom som ständigt vill om, samtidigt som det ligger cyklister framför, som man behöver köra om. Kurvorna är så skarpa att man måste ta ut svängen för att överhuvudtaget komma runt. Det gäller att ha koll så att man inte får möte i, eller direkt efter, kurvan samtidigt som man måste ha koll på trafiken bakom. Kort fotostopp strax innan toppen. Hanna placerad för fotografering och i samspråk med en Britt som var en av deltagarna i ett rally med ”utklädda bilar”! Den ena bilen var tokigare än den andra! Två av bilarna, en Rallybil och en Walt Disney. Längst upp på toppen var det ett vimmel av folk. Här låg både pubar, restauranger och ett antal souvenirbutiker. Vi passade på att käka Italiensk pizza. Vars en Passo Stelvio så klart! Smakade lika bra som den såg ut! Tre förväntansfulla och hungriga Skåningar! Självklart avslutade vi sedan med vars sin espresso. 2758 m.ö.h är ganska högt uppe och här var kallt. Nu skulle vi bara ner också! Jag hade redan konstaterat att mina bromsar inte var på topp, trots gårdagens arbete. Troligen hade jag morgontrött justerat bakbromsarna ”åt fel håll” och nu tog de inte alls. Samtidigt medförde detta att slaget på bromspedalen blev så stort att jag behövde dubbeltrampa för att få full effekt på frambromsarna. Behöver jag säga att det var läge för att ta det extra lugnt ner med mycket motorbroms!! Per lite ifrån ovan. Kossorna betade lugnt trots de branta betesmarkerna. Gott om sportbilar av alla de slag. Djupt ner. Den här cyklisten låg vi bakom i flera kilometer. Snäva kurvor, brant och massor av motorcyklister! En av tunnlarna var så trång att den var trafikreglerad för att undvika möte. Trångt med bred Jeep. Snart nere, helskinnade och utan incidenter. Vi styrde vidare mot nästa pass. Vi passerade över passet mot Livigno. Denna gång hittade vi camping på första försöket! Inte mycket vatten i bäcken bakom campingen, det är nog annorlunda under snösmältningen. Batteriet hade åter tappat laddning. Camp klar, vi låg en bit utanför samhället Livigno, i regionen med samma namn. Livigno ligger på nästan 2000m höjd! Här var vi på en enkel men mycket trevlig camping precis intill en bäck. Då Livigno har en särställning som skattebefriad region så fick vi ju passa på att handla lite extra i taxfreebutiken som tillika var campingreception, servicehus och snabbköp. Det blev också tid gör en liten seriösare och riktigare justering av bakbromsarna! Denna gång hissade jag upp bakaxeln så jag kunde kontrollera att det verkligen blev jämn och riktig bromsverkan! Så här såg bromsklossarna ut som jag bytte igår. De var väl utnyttjade. Efter bilmeck tog vi oss en promenad uppför en av bergssidorna intill vår camp. En bit upp, man blir snabbt andfådd på 2000m höjd. Det gick inte lättare för Per som släpade på sin fotoutrustning! Två trötta och andfådda vandrare. Långt där nere kan man ana våra bilar och tält. Ganska brant lutning! Solen på väg ner. Nere vid tälten väntade belöningen. Lite senare på kvällen började det att regna och med bara 4-5 grader så blev det läge för att ta fram vinterkläderna. Men vi hade det som vanlig mysigt under markisen. Jag har nu legat och skrivet medan jag lyssnat på bruset från bäcken intill och på en avlägsen koskälla. Jag är ganska övertygad om att övriga sover sedan minst någon timme. Vi får se vad morgonen har att erbjuda, förhoppningsvis inga kyrkklockor åtminstone!!
  12. Jag är också inne främst på dålig jord men absulut kan för klena kablar på matningen också vara en bov. Spänningen in från generator var utan att generatorn laddade, dvs tomgångsspänning på mitt bilbateri. Jag har inte testat denna gång att mäta inspäningen vid generatordrift. men din teori avseende till och frånslag vid hög laddfström är mycket möjlig. Dock är fluktuationerna i kapaciteten orimlig, har installerat om appen och då ändrade sig värdet från 0% till 65%!!
  13. Uppdaterat inlägget om mitt batteriproblem på förra sidan.
  14. Lör 23/6 sjunde dagen Vaknade av en våldsamt klämtande kyrkklocka. Den har i och för sig klämtat varje timme under natten. Den har desdutom assistans av vägbrus från stora vägen som passerar alldeles intill. Tyvärr ligger ju många av campingplstserna så här, i kanten av ett samhälle, nere i dalarna intill genomfartsvägen. Jättelyxigt, denna har wi-fi, tre servicehus, spaa, bastu mm, men ..... jag hade föredragit en grandunge!! Dagens utsikt över relax-byggnaden. Dagens skärmdump av CTEK-appen. Får se om kylen fungerar ännu, när jag klivit ur tältet. Det gjorde den! Kylen har tydligen inte förstått att batteriet varit ”tomt” hela natten. Idag är planen att ta oss förbi Innsbruck på lite mindre vägar och sen igenom Brennerpasset. Därefter hyfsat tidig camp för att fortsätta felsöka samt ladda med hjälp av solcellspanelen, som för övrigt ju verkar fungera alldeles utmärkt för vårt behov. Men planer är ju alltid bara planer.... Det blev en fantastik dag som bjöd på lite av varje. Vi startade i rikning mot Innsbruck på en lite större väg. Här passerade vi floden Inns grumliga vatten. Intressant att se hur formen på kyrkorna ändrats längs vägen. Här i södra Ösrerrike är många av kyrktornen väldigt höga och smala medan de tidigare i vissa områden varit försedda med kupoler mm. Efter ett tag övergav vi de större vägarna som bjöd på till synes oändliga mängder av köpcentra, bilhallar mm. Istället landade vi åter in på smala slingrande vägar. Denna gick rakt igenom kyrkmuren. Efter lite klättrande såg vi ut över Innsbruck som vi passerade ovanför. Plötsligt är man inne i ett litet pittoreskt samhälle. Här var det intressanta målningar på husen. Gott om plats var det ont om! Cyklister vimlade det av, krävs mycket pannben för alla dessa backar. Här syns stora vägen över Brennnerpasset. Här passerar vi under den. Plötsligt kring gränsen till Italien började det dyka upp mopeder som kämpade sig uppför backen. Så långt hade vi hållt oss till planen men sen sket det sig. Vi stannade på en camping för att följa planen och ta en tidig camp, men då den hade ”lunchstängt” till 16 så letade vi upp en annan på kartan och körde vidare. Vi kom in på väg SS 44 mellan Vipiteno och San Leonardo, en helt underbar väg som gick upp över Jaufepass på drygt 2000 m.ö.h. Denna väg REKOMMENDERAS stort om ni hamnar i området. Mer mopeder, svårt att köra om när sikten är begränsad och hela bägen full av dem. En vanlig syn. Här går det undan nerför. Många av kurvorna var numrerade. Hör passerade vi över Jaufenpass, 2094m, noga skall det vara. Det vimlade av mopedister, men även mängder av mototcyklister. Poseringsbild Rejäla toppar runtomkring. Denna ”galning” låg vi efter en bra bit nerför, stundtals 60-70 km/h med kärran studsande bakom!! Mopeder, mopeder, mopeder så långt ögat kunde nå, framför, bakom och på sidorna. Trafikkaos bland bergen. Mellan köerna for mopederna och motorcyklarna fram. Välkommen till Italien. Många av mopedisterna var antingen tidstypiskt klädda eller utklädda på diverse mer eller mindre galna sätt. Trångt! Underbar utsikt. Det blev några ”Hello Sweden” genom den öppna rutan. CTEK som ett tag visat 16-17% dalade plötsligt igen. Efter ett nytt stopp på ytterligare en camping som vi ratade då den var totalt otrivsam, körde vi vidare på ännu mindre vägar. En välbekant syn i backspegeln. Vi körde nu på den minsta vägen hitintills, så smal att Per undrade i radion om den inte var enkelriktad! Vägen skulle leda oss till en liten camping upoe bland bergen, Camping Bergkristall, som på sin hemsida skrev att den var ”klein aber fein”. Den visade sig bestå av en pub bland bergen med ett pågående campingbygge!! Inspirerad körning och klantig chaufför som inte inser att man måste låta Jeepen stå ett tag på tomgång då den inte har elfläkt ger denna upplevelse!! Pubgästerna tittade med förundran på den bolmande Jeepen. Dont wory, be happy!! En brusten slangkoppling som inte klarat det höga trycket var orsaken. Efter lite meckande var det åter tätt. Efter 12 liter vatten och kylarvätska gick det åter att starta. Vi sökte oss nu längre in i Italien i söket efter en existerande camping. Nästa camping var dock full så det blev till att söka vidare ett tag till, tidig kväll, hmmm ....... ja hoppsan.......... Här passerade vi Torrente passirio. Italiensk stadsgata. På väg till en camping som också var full. Här hamnade vi till sist, mitt inne i Merano. Fram med Murrikkan och Overlanderhandskarna, de var varma att ha på sig! Chilli stod på menyn. Trångt mellan bilarna. Flaggan i topp. Efter maten gjorde jag en koll på bilen, betydligt senare än vad som var planerat. Självklart upptäckte jag att bromsklossarna var på väg att ta slut så det var bara till att ta fram verktygen och pannlampan för att börja skruva. Med nya klossar fram, smord dubbelknut och (snart)justerade bakbromsar ser vi fram enot en ny dag imorgon.
  15. Sorry, glömde den lilla mannen med de blanka gummistövlarna!!?
  16. Tack för tipsen! Ang tiden så stämmer den mellan appen och telefonen, även om det inte såg så ut på skärmdumpen. Powerbank har jag laddat, så det är kanske den som ställt till det. Misstänker i så fall att det mer handlar om att den lurar sense-appen, än att den lyckas dränera batteriet så totalt. Men det kommwr jag snart att bli varse, ifall kylen stänger av i natt!
  17. Tack detsamma! Hälsningen är framförs och hälsa själv till Marie!
  18. Vad har du för spänning där? Just nu visar min så här, har nog fått höghöjdssjuka. Spänningen stiger sedan till ca 12,2V när inte kylen går. Så här jämfört med För att inte göra resetråden till en batteritråd så samlar jag inläggen här. Så här såg det ut lördag morgon! Batteriet helt tomt enligt appen Laddaren indikerar laddning från solcell. Spänning mätt på ingång från solcell, innan solen kommit upp riktigt. Spänning mätt på ingång från generator, dvs bilens batterispänning med förluster i ledningarna bak. Utspänning från laddaren, det vill säga batterispänning på mitt förbrukningsbatteri minus eventuella förluster i kablarna till batteriet, ca 50cm. Visning på appen. Efter en kort stund till med sol. Jämför man värdena in från bilens batteri med ut från CTEK så verkar det förvisso som batteriet är ganska tomt. Frågan är då varför CTEK inte laddar när den får spänning från generatorn?!
  19. Kul att det uppskattas, skriver både för min egen skull som dagbok, dagarna går ju ganska fort ihop när man är ute och man glömmer fort vad som hände var och när. Sen har vi tipsat ganska många av våra släktingar och vänner att följa oss här i stället för att få vykort!
  20. Nu fårstår jag inte riktig vad du menar. Tiden den visar på grafen lverrenstämner med telefonens. Syns inte riktigt här. Men här.
  21. ? ? Med dem på, så behöver du inte slå på diffspärrarna alls!! ?
  22. Fre 22/6 sjätte dagen Idag vaknade vi av skällande hundar medan det regnade lätt mot tälttaket. Vi får hoppas att prognosen i min väder-app stämmer, för då skall det strax sluta. Jag är lite bekymrad för mitt förbrukningsbatteri vars spänning fortsätter sjunka. Dagens utsiktsbild från sovrummet. Här var vi inatt, fräsch och trevlig camping med fint servicehus, fast utan papper på toaletterna. ? 23€ för tält och två vuxna, vilket verkar vara lite av standardpris. Gratis varmatten i duschen men kostade ev för varmvattnet om man ville ha privat rakrum. Idag styrde vi mot Groß Glockner som första anhalt, för att därefter fortsätta mot SV och Italien. Vägarna genom samhällena är stundtals smala. Efter ett första inhandlingstopp på ett storköp, där damerna inte lyckats få tag i dagen viktigaste, så stannade vi istället på ett självplockningsställe för jordgubbar. Höga karga toppar runt omkring oss. Blandat med lite mjukare kullar. Dagen första delmål. Vi börjar åter klättra. Stannade en bit innan betalststionen mot passet, redan här är utsikten hänförande. Fotostopp måste man ju göra. @Per Pettersson så klart!! ? Här var vi norr om Heiligenblut på väg mot passet. Gott om klassiska alpstugor. Vi stannade ett tag efter betalststionen, det kostade 34€ att köra upp genom passet. Vacker utsikt ner mot dalen nästa 2km under oss. Det blåste, regnade och haglade om vart annat när vi förberedde lunchen. Hanna väl påpälsad. Lite avslutande kaffe innan vi körde vidare. Är nog den högsta höjd vi fikat på hitintills. Kurvorna upp mot toppen var numrerade och försedda med höjdangivelser. Ett vacker vattenfall i bakgrunden. Efter ytterligare några kurvor närmade vi oss 2500 m.ö.h Gott om både motorcyklar och bilar, massor av Porshar av olika varianter passerade oss. Per lyckades inte riktigt hålla undan. Uppe på toppen, 2500 m.ö.h, här uppe var det ganska bistert. Efter inköp av lite olika souvenirer i butiken körde vi vidare genom tunneln. Jag kunde inte låta bli att gasa lite extra där inne. V8 låtter gott!! På andra sidan var det betydligt mer snö på topparna. Ytterligare ett stopp en bit efter tunneln. Mindre än en plusgrad och blåst, inte konstigt att vi frös en liten aning. Poseringsbild! Det verkade pågå något historiskt rally för det vimlade av häftiga gamla sportbilar. Gott om kurvor fast nu gick det nerför. Lite snöbollskrig fick vi ju testa! Fler gamla bilar. Rejäl lutning, uppför gick det visserligen trögt, men nerför var det värre! Jag växlade mellan ettan och tvåan för att hela tiden ha lagom motorbroms och spara bromsarna. Då vi inte direkt var snabbast på berget blev det många insvängningar till sidan för att släppa förbi de som hade lite andra ambitioner än vad vi hade. Här är en som körde liite snabbare... När vi väl kommit ned styrde vi åter mot SV mitt i mellan två olika väderfronter. Efter ett tag letade jag och Hanna oss vidare på mindre vägar mot en camping, denna bubbla var ”planterad” utanför ett värdshus. Här hade vi nog egentligen inte någon marginal kvar. Här var det definitivt inte plats att mötas! Här gick det fullt med kossor, var och en försedd med koskälla runt halsen så det var ett herrans liv! På väg nedåt igen, det var även här långt ner. Vacker utsikt. Även här var det rejält med serpentiner. Efter att först ha ratat en första camping hamnade vi till sist på en som var riktigt tråkig men ”välputsad” . Vi var dock försent ute, då receptionen stängde 19:00. Det där är rejält lurigt då många stänger ganska mycket tidigare än vad vi är vana vid att stanna för kvällen. Hur som helst, så lyckades vi få kontakt med en kvinna som visade oss till en plats mot löftet att vi inställde oss i receptionen i morgon EXAKT klockan 08:00! Det roligaste på denna camping var denna charmiga VW-buss med förtält! Vår plats! Midsommarmaten kom fram. Dagens nyköpta glas måste självklart invigas med en snaps! Här låg dagens camping. Middagen avslutades med goda jordgubbar som avnjöts med mjölk och grädde så klart. Nu får vi se vad morgondagen bjuder på!
  23. Håller tumnarna för att det går bra.
  24. Klart man måste fortsätta utveckla riggen, det är ju halva........., eller åtminstone 1/8 av nöjet!! ?
×
×
  • Create New...